Stockholms skärgårdsregionråd Gustav Hemming anser att politiker kan göra rätt mycket för att förbättra förutsättningarna för kustnära småskaligt fiske..
Han har haft sitt uppdrag ända sedan 2006, även om titeln då var skärgårdslandstingsråd.
-För mig var det naturligt att Centerpartiet tog ansvar för de här frågorna, eftersom vi arbetar för att hela landet ska leva och hela länet. Skärgården är en del av länets landsbygd.
Ungefär 25 procent av hans poliiska uppdrag handlar om skärgårdsfrågor, inklusive sjötrafik. Fisket är en liten fråga.
-Ärligt talat har vi inte många fiskare i länet, men de borde kunna vara fler. Det tillhör vårt läns identitet och man kan säga att fisket också har ett kulturhistoriskt värde. Bland annat eftersom fiskarekåren är så pass ålderstigen borde det finnas utrymme för fler satsningar inom det tillväxtarbete som ingår i regionens regionala utvecklingsansvaret. Vi har varit med och stöttat framväxten av en lokal fiskauktion, så att fisken inte ska behöva ta vägen över Göteborg innan den kommer till konsumenterna i Stockholm.
Innan han blev skärgårdslandstingsråd hade han nästan ingen personlig erfarenhet av skärgården, men har förstås lärt sig mer för varje år som gått.
-Mitt engagemang i fiskefrågor grundar sig i att vi måste få en balans i Östersjöns ekologiska system. Allt är väl inte känt om hur Östersjöns ekologiska system fungerar, men jag tycker man kan dra slutsatsen att det småskaliga fisket, som bland annat genom besöksnäringen kan skapa stora värden av små mängder fisk, är det mest hållbara. Det småskaliga fisket bedrivs till allra största delen med passiva redskap som nät och fällor. Med sådana metoder kan man nog vara ganska säker på att man inte tar ut mer än vad havet klarar av.
Även om det storskaliga industrifisket på strömming och skarpsill håller sig inom de tilldelade kvoterna, ser han tecken på att uttaget ur Östersjön är för stort.
-Det borde vara en försiktighetsprinip som gäller. Sedan finns det sådant som tyder på att bifångsterna av andra arter är betydligt större än vad som rapporteras. Industrifisket hävdar att det är mer energieffektivt och klimatfrågan är alltid viktig, men just när det gäller fiske så är ekologin den viktigaste miljöfrågan. Man kan inte lösa ett miljöproblem genom att förvärra ett annat.
Våren 2019 kandiderade Gustav Hemming till Europaparlamentet och stod som fjärdenamn på Centerpartiets lista. På det här inläggets bild besöker han tillsammans med några partikamrater kustfiskare Dennis Westlund i Skärså. Bilden är tagen av regionrådet Magnus Svensson.
-Anledningen till att jag kandiderade var uteslutande fiskefrågorna, även om jag naturligtvis också ser att ett fungerande EU-samarbete krävs för att komma till rätta med klimatproblemen och antibiotikaresistensen. Jag reste runt i landet och träffade fiskare och forskare. Tanken med kandidaturen var också att jag skulle få möjlighet att lära mig mer.
Han kom inte in i EU-parlamentet, men anser att politiker på nationell och regional nivå har stora möjligheter att påverka fiskepolitiken.
-Det är nationellt som vi bryter ner och omsätter EU:s regler. Vi bestämmer var trålningsgränserna ska gå. Kustnära arter som gädda och abborre bestämmer inte EU om. I EU intresserar man sig mest för kvoter. Man har inte anpassat så mycket efter Östersjöns speciella förutsättningar. Sverige och Finland skulle nog kunna komnma överens, åtminstone när det gäller norra Östersjön, och då borde inte andra länder ha så mycket att säga om det.
Gustav Hemming har nu tagit initiativ till ett nätverk som än så länge tio av Sveriges regioner anslutit sig till, däribland Region Gävleborg.
-Det handlar om att vi vill påverka riksdag, regering och nationella myndigheter så att de förändrar sin syn och prioriterar upp det småskaliga fisket i förhållande till det storskaliga. Sedan kan vi arbeta för att staten lägger ut fler uppgifter inom det här området på regionerna. Vi skulle kunna få inflytande över fördelningen av kustkvoterna. Sedan tror jag också att regioner med olika slags fiskeverksamhet inom sina gränser kan ha nytta av erfarenhetsutbyte med varandra.
